Eller, inte vet jag gammal, men jag vet söndrig. En av mina kompisar, som närmast är som min familj egentligen, bad om jag kunde fixa, minns inte ens vad, en knapp eller något annat smått. Jag sa att jag kan väl i alla fall testa. När han sedan skulle gå tog han jackan och skulle just ta den på sig när jag såg att fodret var sönder!
Jag sa att jag kan ju sy det på samma gång då. Till vilket han svarade typ att jag inte skulle klara av det!
Challenge accepted!
Knappen, eller vad det nu var kunde jag väl fixa, men den där jackan SKULLE jag fixa!
Jag sa att den tar jag direkt, varpå han förstås satte sig på tvären och kunde inte ge den åt mej för han behövde den när han skulle hem, att låna en jacka gick ju inte....
Jag gav mig inte utan förklarade senare att jag menar allvar, jag vill försöka! Så nu har jag fått min chans! Han lånade en jacka och lämnade sin.
Jag förklarade åt honom hur jag skulle göra, vilket han tyckte var lite för avanserat, men jag vill ju att det ska hålla.
Min plan var alltså att sätta till lite tyg runt själva fodret, eftersom fodret var det som gått sönder, inte sömmen.
Jag började med att lappa ihop alla sömmar så jag fattade hur de skulle vara. Sen förstärkte jag på ett ställe och sydde ihop, sen sydde jag ihop på ett annat ställe, utan förstärkning, men med extra zik-zak (som inte syns). Kvar var sista biten (alla hål satt ihop, som en T-korsning, typ) att sy. Det var där jag egentligen skulle förstärka. Jag sydde dit en bit tyg, som jag sedan vek över och sydde fast. Sen nålade jag ihop hela härligheten, insåg att jag inte kan sy det med maskin mera, så jag sydde det sista för hand. Jag är själv relativt nöjd med resultatet!
Måste testa hur det känns på kroppen, så jag testade jackan, och jag känner inte av lagningen fast det är extra tyg och sömmar. Får se hur det mottages av ägaren när han lämnar tillbaka jackan han lånade!
Igår lagade jag två par byxor, en söm som var superenlek, bara att sätta härligheten under symaskinen och gasa på! Andra var ett par utebyxor, så det var lite strul med fodret...men ägaren sa att jag sku klippa sönder fodret och sen sy ihop det bara så där, för det syns ju i alla fall inte. Ja då så! Så det gick relativt smärtfritt det också!
Kanske dags att starta sy-firma? Drop in?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar